söndag, 20 augusti, 2017

Den högstes profet

Den högstes profet

juni 20, 2017 Publicerad av Kommentera

Den helige Johannes döparens dag.

Det här med sommar och fester är ju något återkommande. Vi grillar och umgås så mycket som möjligt utomhus. Flera av våra nära och kära har bemärkelsdagar vid den här tiden på året därför blir det något naturligt att vi träffas, och att vi då har våra olika fester. Nu när vi är i midsommartid brukar inbjudan till bröllop droppa in i vår brevlåda. Då är släkt och vänner oftast extra pigga att få att komma på fest.

Mitt i den kallaste av dagar den 29 December 1973 gifte jag mig med min Anita i Gammelstads kyrka. Jag tror att det var den kallaste dagen det året. Men för oss två spelade det ingen roll om det snöade, eller om det var 30 grader kallt, vi ville inför Gud och människor få bekräfta vår relation.

När vi skickade ut vår inbjudan till bröllop, och till fest, var det verkligen svårt för oss att sätta gränser till hur många vi skulle bjuda. Med mycken vånda och dividerande hit och dit, bestämde vi oss till slut hur vi ville göra. I slutändan blev det ändå ca 80 personer som fick ett vackert sirligt inbjudningskort till att komma med på festen.
Vi skrev längst nere i högra hörnet, att klädseln kunde vara valfri och även ett OSA, om svar anhålles, senaste datum för matens skull.

Den här helgens texter handlar om Johannes döparen. Han talar om sig själv som brudgummens vän, Johannes 3: 29. ”Brudgummens vän som står och hör honom gläder sig åt brudgummens röst”.
Vi hade många släktingar och vänner som gladde sig med oss, den 29 december 1973.
Även Johannes pappa Sakarias, gladde sig över sin nyfödde son, och profeterade över honom, när han som en liten baby vilade i mamma Elisabeths famn. Han sa: ”Du mitt barn skall kallas den Högstes profet, ty du skalla gå före Herren och bana väg för honom”.

Johannes växte upp och blev stark i Anden står det, han gick ut i öknen klädd i gethårs skinn och åt gräshoppor. Johannes skickade inte ut ett sirligt inbjudningskort, utan han stod där vid Jordanfloden och ropade ut inbjudan till omvändelse och dop. Han som brudgummens vän förberedde bruden, alltså folket, på att nu kommer brudgummen, är ni beredda att möta honom.

När prästen vigde oss i Gammelstads kyrka ställde han frågan till oss båda, ”Vill Du”, ta denne till din äkta maka/make och älska i nöd och lust.
Han frågade inte om vi kände för det, eller om vi hade lust till det, utan han frågade, ”Vill Du”?

Gud har ett OSA till oss alla; Vill Du?
Den står kvar även i dag till alla människor, vill du får du komma med till festen, bröllopssalen är dukad och inbjudningskortet är utskickat, skrivet inte med bläck eller penna, utan med Kristi Jesu eget blod. Gud har inte tänkt ut att vissa ska få komma med till festen, utan han bjuder in alla att få vara med. Det är det som kallas för NÅD.
Det står också på hans inbjudningskort att klädseln inte är valfri, utan bröllopskläderna får vi där vid festsalen.

I denna midsommartid bjuds du och jag till den stora festen i himlen, frågan är, Vill Du? Vad svarar du på Guds, OSA.

En skön midsommarhelg önskar jag dig.

Gösta Degerman