måndag, 20 november, 2017

Den kämpande tron
Kyrie

Den kämpande tron

februari 27, 2015 Publicerad av Kommentera

Andra söndagen i fastan

 

Jag är snart pensionär men ibland verkar det som om att jag fortfarande tror att jag är 15 år. Det är som att frugans varningar till mig inte fungerar. När jag ska ut och gå ropar hon till mig. ”Ta på dig broddarna till skorna för det är jättehalkigt ute”. Men när jag låser ytterdörren har jag redan glömt hennes uppmaning men oftast blir jag brutalt påmind när jag halkar runt som Bambi på hal is. Med värkande leder och muskler, lovar jag att nästa gång ska jag ta på mig broddarna. På samma sätt är det när jag ska i väg med båten, då ropar hon ofta beskyddande: ”Glöm inte flytvästen”. När jag sen sitter i båten och startar upp den, då har jag många gånger glömt hennes uppfordrande bön, trots att flytvästen ligger bara några meter bort i förpiken.När det gäller bilbältet är det annorlunda, eftersom där piper det, och en röd lampa lyser ilsket, till dess att jag tagit på mig bältet. Min fru har det kämpigt med mig, hon har en tro att jag någon gång ska bli så förnuftig att jag lyssnar till hennes förmaningar. Hon är envis och ger inte upp med mig.

I söndagens text möter vi en envis kvinna som ropar, ”Herre Davids Son förbarma dig över mig”. Hon hade en dotter som behövde Jesu hjälp. Men Jesus verkar lite avvaktande, lite avståndstagande och iakttagande. Av texten förstår vi att han ville pröva hennes tro. Efter ett kort samtal dem emellan säger han till henne. ”Kvinna din tro är stark, det skall bli som du vill”. Från den stunden var hennes dotter frisk.

Jag tänker att det finns många människor som, i stor omsorg för dem man älskar, ropar till Jesus.

Herre förbarma dig över mig.

Kyrkans Kyrie, kyrkans rop, har varit ”Herre förbarma dig”, genom tvåtusen år. Envist har vi hållit fast vid, att Jesus är Guds barmhärtighet. Dag efter dag lever vi en kämpande tro, i en innerlig förbön, för våra nära och kära, för vår kommun, vårt land och vår värld. Vi hoppas, vi längtar, att någon gång ska vi få höra Jesus orden: ”Din tro är stark, det skall bli som du vill”.

Ibland kan det vara som i texten av en gammal sång. ”Någonstans bland alla skuggorna står Jesus, för att hjälpa dig i nöden, finns han där”. Där i dunklet kan vi skönja han närvaro, hans utsträckta hand.

Kan du höra ropet från Gud som säger ”ta på dig broddarna, flytvästen, bilbältet”. Det är förstås en allegori, en metafor, en liknelse som jag använt för att peka på Guds kärleks omsorg om oss, att han värnar om våra liv. Han kommer till dig mitt i din kämpande tro och viskar i ditt öra: ”det skall bli som du vill”.

 

En skön helg önskar jag dig

Gösta Degerman