söndag, 19 november, 2017

Nåd och tjänst

Nåd och tjänst

februari 10, 2017 Publicerad av Kommentera

Septuagesima

Jag har förut i den här krönikan berättat om att jag gärna ser på olika inrednings och bygg program på TV. Det har sin grund i att jag är omåttligt intresserad av olika byggprojekt. Våren 1975 köpte vi vårt första hus. Det var ett fallfärdigt Per Albin torp, i en by utanför Umeå. Huset hade glidit av grunden och var till utförsäljning som ett sommarhus. Jag var 23 år och som nyutbildad snickare, var jag full av ungdomlig entusiasm. Jag mins att svärmor nästan gråtande sa, ”ta en tändsticka och bränn upp huset”. Hon tyckte att det inte var något att satsa på, utan i hennes ögon var det bättre att riva och bygga nytt. Visst var det en viss sanning i den analysen, men inte för oss unga. Vi såg det som vårt framtida hem där barnen skulle få växa upp och få känna trygghet, harmoni och välbefinnande. Jag rev ut allt i huset som dessutom på vissa ställen var angripen av svamp. Jag lyfte och tryckte tillbaka huset och gjöt en platta. Eftersom jag också arbetade heltid som snickare, blev det många sena kvällar och vissa nätter, för att så snabbt som möjligt göra huset beboeligt. Allt sedan jag kom till tro tre år tidigare, gick jag med en längtan att få berätta om den Jesus som jag funnit. Efter en arbetsplatsolycka blev jag tvungen att byta jobb, och då, 1979, sökte jag och kom in på Johannelunds teologiska högskola. Det blev svårt för mina föräldrar att jag skulle sälja och flytta från orten. Vi hade just färdigställt huset och allt var tipp topp, och då sälja, och utbilda sig till något så osäkert som predikant, både lönemässigt och socialt, det var svårt för mor och far att acceptera.

I helgens texter talar Jesus om att följa honom. Han säger, ”Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far och mor eller barn eller åkrar skall få hundrafalt igen och ärva evigt liv.”

Mitt vittnesbörd i denna veckas krönika är, att vårt liv har blivit på det sätt som Jesus har beskrivit. Visserligen har vi fått gå igenom många svårigheter, och många gånger frågat oss om detta var rätt beslut, men nu när jag är pensionär och tittar tillbaka på mitt livs pussel, då ser jag att det faktiskt har varit en lång rad av välsignelser som följt oss. Vi har många gånger fått uppleva hur människor har varit som änglar, sändebud, från himlen till oss genom att de varit lydiga i sin kallelse, när de fått ingivelser, att stödja oss på olika sätt. Ja vi har fått hundrafalt igen.

Rubriken för helgen talar först om nåd, sedan om tjänst. Jag tänker ofta i liknelser och de haltar ofta, men om du tänker dig att du åker till macken för att tanka, först då, när du fått bränsle i tanken, kan du köra vidare, på ett liknande sätt är det att komma till kyrkan, till sin församling. Du kommer dit för att tanka upp din andliga tank av nåd, för att kunna under veckan vara i Guds tjänst.

På samma sätt blev det för mig, jag fick uppleva Guds nåd när han visade mig att jag var förlåten. Inte på grund av det jag gjorde, utan på grund av vad han redan har gjort för mig. Jag var och är förlåten, i och med denna visshet kunde jag gå ut i tjänst och veta att han var den som kallade och utrustade till denna tjänst. Så är det med oss alla Guds barn, att vi är kallade genom nåden, för denna nåd sätter oss i rörelse till tjänst. Först nåd sedan tjänst.

Allt gott önskar jag dig. Gösta Degerman